|
VARGFAKTA
I Sverige finns idag omkring 130 vargar. Vargen är fridlyst, men står ändå
inför en ny utrotning.
Den skandinaviska vargstammen är kraftigt inavlad. Individerna är i
genomsnitt mer släkt med varann än helsyskon. På grund av inaveln utvecklar
vargarna numera hjärtfel, skelettskador, avsaknad av testiklar och andra
medfödda missbildningar. Antalet födda valpar per kull har också minskat
kraftigt.
Bland en minoritet av svenska och norska jägare bedrivs en noga planerad
utrotningsjakt på rovdjur.
Många jägare, som inte aktivt deltar i vargutrotningen, känner väl till den
och tiger. Dessa jägare medverkar således passivt till utrotningen. Den
kriminella utrotningsjakten bedrivs som ett grymt djurplågeri och vittnar om
ett utstuderat hat mot värnlösa djur.
Många fall finns dokumenterade, där rovdjur påskjutits vid åtlar i mörker,
förgiftats av utlagt kött, drivits i ytterst grymma hetsjakter med skoter
med mera. I vissa jägarkretsar hyllas sådant beteende. Utrotningsjakten sker
under mottot ”Skjut! Gräv! Tig!” – ”SGT”.
Du kan också rädda rovdjuren för framtiden. Bli
medlem i FFV redan idag!
Klicka på MEDLEMSKAP i menyn till vänster.
LÄR KÄNNA VARGEN SOM ART OCH EKOLOGISK DEL AV NATUREN
Av Göran Steen, FOLK FÖR VARG, 060402
·
Vargen i
den form vi känner har funnits i 1 miljon år.
Många olika arter av varg har funnits under evolutionen. Precis som det
stora antalet bytesdjursarter de var specialiserade på.
·
Vargen är
genom sin uthållighet och flockbeteende en anpassningsbar
djurart som spridit sig över enorma ytor i Eurasien till Nordamerika.
·
Under
alla dessa år har vargen hållit bytesdjurens antal i balans
med sig själva. Svälter bytesdjuren får vargen mycket att äta under en tid
men när bytesdjuren minskar tvinas vargen till svält också.
·
Vargen
kan inte utrota sina bytesdjur,
då dör de själva. Systemet är självreglerande precis som allt i naturen.
Ekologin är läran om arternas inbördes samspel och beroende.
·
Naturen
fungerar som en stor väv av arter
som är beroende av varandra! I en rapport från Yellowstones nationalpark i
Amerika visade det sig att vargens återkomst påverkade en stomängd arter.
Betestrycket på vissa områden minskade och vegetationen kunde läka.
·
Vargen är
ett topprovdjur det vill säga överst i näringskedjan.
Det innebär att vargen påverkar alla andra arter som är mindre än den själv!
Det innebär att den påverkar djur till insektsnivå och växtriket!
·
Vargens
påverkan av övriga arter är också stor åt andra hållet.
Fjällräven är en art som till hög grad drar nytta av vargens närvaro under
vintern när det är svårt att komma åt lämlar under snön. Den äter gärna på
kadaver som vargen tagit. Det gäller många andra arter som järv, kungsörn,
korp, lavskrikor och mesar i skogen som gärna äter på vargens kadaver och
får i sig proteiner och högvärdig energi när skogen är frusen och insekterna
sover sin vintersömn i barkspringorna, svåra att komma åt!
·
En
mångfaldig och variationsrik sammansättning av många olika arter får vi om
topprovdjuren finns.
Djur av specialiserande särarter kan finnas då. Försvinner topprovdjuren
blir det en artfattigare natur på alla områden. Några arter kan lavinartat
föröka sig som följd av den mänskliga klåfingrigheten.
·
När
bytesdjur har rovdjur inpå sig ökar deras kullar
och avkomma som på det viset kompenserar sig för förlusterna.
·
Vargen
eller den vilda hunden är ett socialt flockdjur
där endast ledarhanen och ledarhonan skaffar valpar. Övriga ungdjur i
flocken hjälper till vid jakt. Flocken brukar inte vara större än max 8
djur. Parningstiden under senvintern feb-mars. Valparna föds på våren i en
lya. Flocken rör sig nu mycket mer begränsat runt sin lya än andra årstider.
·
Vargen
formar älgens utseende, beteende
och älgen formar vargens utseende beteende.
·
Älgstammen hade i över hundra år ingen naturligt påverkan av rovdjur!
När älg tidigare attackerades av varg stannade man och slogs! Vargar som
inte hängde med sparkades ihjäl av älgen och älgar som inte var starka nog
togs av vargen. Vargen stärker därför älgstammen och tvärt om.
·
När
vargen utrotades var det en dum taktik av älgen att stå kvar och slåss mot
skjutvapen.
Det naturliga beteendet har idag försvagats. Människan skjuter ju också bort
de finaste avelsdjuren för att kunna skryta för varandra om den finaste
trofén. Älgstammen blir därför i kvalitet bara sämre med tiden då människan
dominerar jakttrycket. Något som jägarförbundet medger själva och aldrig
kommit till rätta med hur mycket de än försökt utbilda jägarna.
·
När
människan tar plats i naturen att sköta balansen går det fel.
Jägarsidan talar i termer av rovdjurs- eller större termen viltförvaltning,
vilket i sin betydelse talar om den enorma villfarelsen att vi tror det är
vår uppgift att sköta naturens balans.
·
Om en
djurart tvingas leva i begränsade populationer inträder genetisk inavel
och arvsanlagen blir för likartade.
·
Det finns
då stor risk att sjukdomar kan slå ut hela populationen.
Arvsanlagen måste uppvisa stor variation för att en art ska ha ett
långsiktigt överlevnadsvärde. I Sverige är vi inte ens i närheten att
uppfylla EU´s s.k. Habitatdirektiv över sällsynta och rödlistade arter.
·
Hur kan
man älska sin hund och mena det, om man hatar dess stamfader vargen?
Folk
för Varg verkar utifrån hänsyn till naturlagar i arbetet för vargen och de
övriga stora rovdjuren, inte utifrån tillfälliga föreställningar som
människor uppfunnit för att passa egna syften!
|